Tredje gången inte gillt... som tur är

Jag lär mig liksom inte! Igår kväll var tredje gången i mitt liv jag har varit nära att svimma, och det är även tredje gången jag hade kunnat undvika det om jag hade druckit ordentligt i förväg. Igår stod jag på en scen i Orgelsalen på Smålands Museum, och efter en halvtimmes konsert med kören kände jag att marken började ge vika under mig. Jag fick ta stöd i väggen och sen skynda mig ut mitt under låten för att dricka. Jag har fått en ordentlig förkylning som eftersläng till influensan och då är det ju viktigt att dricka mycket. Det hade jag inte gjort. Sedan stod jag och svettades på uppsjungningen på Norrtull (varmt, varmt) för att sedan svettas vidare på konserten (varmt och lite nervöst, jag skulle ju sjunga solo och det var verkligen smockfullt med folk plus att jag var osäker på om rösten skulle hålla på grund av förkylningen). Följaktligen var vätskebristen ett faktum. Efter att ha druckit en massa vatten gick jag tillbaka upp på scenen och sen var det inga problem att fortsätta.

De andra två gångerna? Jo, den första gången var när jag gjorde lumpen och jag hade varit sjukskriven några dagar och gick på penicillin. Då är det extra viktigt att man dricker mycket vatten. Det hade jag inte gjort, och så var det typ Garnisonens dag och det var varmt och vi stod där i våra uniformer. Då var jag riktigt nära att svimma - fick sätta mig ner tills det slutade snurra.
Den andra gången var lite mer obehaglig. Tessan och jag satt på ett flyg från London till Köpenhamn och - kan man se ett mönster? - jag var förkyld. Jag hade inte druckit ordentligt. Men däremot hade jag tagit en öl på flygplatsen i London och därmed verkligen förberett mig ordenligt. Någonstans ute över Nordsjön började det snurra och Tessan fick kalla på en flygvärdinna. Jag fick sitta med huvudet mellan knäna en stund och sen dricka en hel del vatten.

Måste lära mig.

Imorgon är det back to work efter en veckas ledighet/sjukdom. Ska bli ganska kul.

Jag duger inte som jag är

Jag har precis fått reda på att jag inte duger. En rejäl kil har slagits ner i mitt självförtroende. Mer specifikt måste jag helt enkelt byta namn.

Jag deltar ju i olika marknadsundersökningar på nätet med jämna mellanrum - får inbjudningar på min mail. Ett av företagen frågar alltid "Är du (mitt namn)?" Jag har alltid uppfattat den frågan som en försäkran om att det inte är någon annan som ska svara på undersökningen. En väldigt korkad fråga ändå, men det är inte viktigt nu. Man kommer ALLTID vidare till undersökningens första fråga efter att ha svarat Ja.

Inte idag. Jag bekräftade att det mycket riktigt var jag som satt vid datorn varpå jag kom direkt till ett fönster som meddelade att jag inte uppfyllde de krav som ställdes för att få delta i undersökningen. Detta skulle verkligen kunna betyda att alla som heter något annat än mig är OK. Så tolkar jag det i alla fall.

Jag smider hämndplaner as we speak.

Ensamma, ensamma

När Fredde och jag bodde på korridoren höll vi under en period på att skriva svenska texter till Turkhits. Många har kanske hört "Hatten är din" och det var den vi fick inspiration från (även om den faktiskt egentligen inte var en turkhit!). Vi skrev några texter och en av dem som blev bäst var "Ensamma, ensamma". Låten heter ursprungligen "Müzaadenizle cocuklar" och sjungs av Baris Manco. Vi har inte den minsta aning om vad den egentligen handlar om, men i vår version blir Harald Treutiger och en hund vid namn Fiffi nedslängda i en koja där de blir tvungna att dansa i kaffesump medan folk står och hånar dem. Detta och mycket annat.

Nu har jag gjort en "video". Man får mycket tid över när man är hemma från jobbet. Så här kommer den!

City of dreams

Nu är Tobias och min femte resa till Prag inbokad! Vi kan inte hålla oss därifrån så vi försöker åka dit vartannat år. Den här gången - precis som 2007 - sticker vi direkt efter midsommar och blir borta i fyra nätter. Vi har hittat billigt flyg och extremt billigt fyrstjärnigt hotell mitt i city. Ska som vanligt bli sjukt kul - Prag börjar kännas som ens andra hemstad.

Och till er som aldrig varit där - ni vet verkligen inte vad ni går miste om. Det är verkligen som att gå rakt in i en sagobok. Varken mer eller mindre.

Jag är fortfarande sjuk, btw. Hemma från jobbet för tredje dagen nu, och jag kommer stanna hemma imorgon också. Ganska segt. Men man hinner se en del filmer i alla fall!

Sjuk

Det suger att vara sjuk. Jag vet knappt när jag hade feber senast men nu har det slagit till. Jag har känt att något har varit på gång de senaste dagarna, men inte förrän i går runt lunch började jag känna mig mer och mer hängig. Temperaturen gick upp och när den nådde 38,4 började jag ta Alvedon. Mådde riktigt kass sen hela kvällen men blev ompysslad av Linda vilket räddade dagen.

Idag mår jag bättre men jag har fortfarande feber. Det är OK att vara hemma men man blir ganska rastlös. Det tråkiga är att man förlorar så mycket inkomst. Karensdag är ingen lek. Det verkar vara värsta epidemin som går i min klass just nu - elva var borta i fredags och inför idag hade jag fått fem sjukanmälningar på "nya" elever. Undrar om det är jag som smittat dem eller tvärtom...

Previously

Har bara inte känt för att blogga de senaste dagarna. Så här kommer en liten sammanfattning av vad som har hänt:

* Jag har dragit på mig nåt märkligt. Jag har på gränsen till magknip större delen av dygnet och är lite, men bara lite, mer snuvig än vanligt. Jag hoppas det inte blir värre i alla fall.

* Barack Obama har svurit presidenteden (även om det gick lite knackigt) och blivit USA:s president. Den första vettiga på många år. Och även om allt känns som en sentimental TV-film måste jag verkligen säga att jag tror att Obama kan förändra världen. Inte minst genom att folk för första gången på länge förhoppningsvis kommer att känna sig motiverade att själva arbeta för en bättre värld. För vad finns det för mening att göra det när ens ledare gör precis tvärtom?

* TV-säsongen har börjat! Äntligen! Och då snackar jag givetvis om den amerikanska. Eller, den har ju inte börjat, den har fortsatt efter juluppehållet. Äntligen nya avsnitt av The Office, The Simpsons och 90210. Och i mars drar South Park igång. Men bäst av allt är givetvis att två serier har börjat nya säsonger: 24 (efter ett ganska långt uppehåll efter säsong 6) och Lost (som går in på sin näst sista säsong).

* Linda och jag firade halvårsjubileum igår. Fatta vad tiden går!

* Jag har köpt PSP, alltså ungefär en bärbar PlayStation för er som inte vet vad jag menar. Man kan göra en hel del andra saker än att spela spel med den också. Har velat ha en PSP länge men nu var det dags.

* Och där höll jag på att somna framför datorn så nu är det dags att stänga ner den och lägga huvudet åt sidan och nanna.

Hur man fångar en biltjuv

En skön historia från USA. En man blir "carjacked" och tvingas lämna sin bil till ett gäng thugs. När han på kvällen går på krogen för att supa bort sina bekymmer med polarna, kommer en av hans kompisar på att han ska skicka ett sms till bilen (där bilägarens mobil finns). Resten får ni läsa själva. Helt klart smart.