Det har varit sommar idag. Inte för att jag direkt märkte det inne i min lägenhet bakom neddragna persienner... men jag var faktiskt ute några gånger när jag gick till tvättstugan och tillbaka. En ganska ovanlig dag, med andra ord. De senaste dagarna har känts som trösklar till hösten och det tycker jag givetvis väldigt mycket om.
Men även idag får jag höstkänslor. När jag körde hem från jobbet ikväll (ja, en lördag) var det inte bara speciellt att jag inte såg en enda bil på hela vägen (OK, det är mindre än en kilometer, men det är ändå i stan liksom) och bara två personer som var ute och gick (två killar som såg ut att vara på väg till en fest eller nåt) - det var också beckmörkt. Och klockan var bara tjugo i tio. Första gången i år som jag verkligen reflekterade över hur mycket mörkare det har blivit sen midsommar. Mysigt, stillsamt. Bra.
Nu sitter jag hemma, TV:n är på i bakgrunden, det är alltså lördagkväll och klockan är knappt tio. Jag är hemma själv och jag tycker det är hur skönt som helst. Livet är märkligt och fantastiskt ibland.
Visar inlägg med etikett höst. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett höst. Visa alla inlägg
lördag 16 augusti 2008
tisdag 5 augusti 2008
Höstsymfoni
Jag vet att det inte är höst. Jag vet att det inte ens är i närheten. Men idag är det en riktig höstdag här i Växjö. Svalt, snålblåst, duggregn. Jag njuter så klart. Hösten är så lätt min favoritårstid, med allt från krispigt kyliga dagar med kall luft och löv i alla möjliga färger som singlar genom luften, till dagar när allt är grått och mörkt och träden är svarta. Underbart.
Så då kommer jag ju direkt att tänka på Only the wind, en gammal favorit med Pet Shop Boys som knappast handlar speciellt mycket om hösten egentligen men som för mig är en hyllning till den oavsett vilket:
It's only the wind blowing litter all around
Just a little wind and the trees are falling down
There's nobody crying, that was yesterday
Inside we're all smiling, everything's okay
It's only the wind blowing cans along the street
Someone's dustbin lid playing havoc with the peace
There's nobody hiding behind a locked door
And no one's been lying, 'cause we don't lie any more
It's only the wind, how it takes you by surprise
Suddenly begins, then before you know it dies
My hands are not shaking, I didn't touch a drop
You must be mistaken, I know when to stop
When life is calmer, I have no doubt
No angry drama, a storm blows itself out
It's only the wind, they say it's getting worse
The trouble that it brings haunts us like a curse
My nerves are all jangled, but I'm pulling through
I hope I can handle what I have to do
When life is calmer, I have no doubt
No angry drama, a storm blows itself out
A storm blows itself out...
I'm sorry
Så då kommer jag ju direkt att tänka på Only the wind, en gammal favorit med Pet Shop Boys som knappast handlar speciellt mycket om hösten egentligen men som för mig är en hyllning till den oavsett vilket:
It's only the wind blowing litter all around
Just a little wind and the trees are falling down
There's nobody crying, that was yesterday
Inside we're all smiling, everything's okay
It's only the wind blowing cans along the street
Someone's dustbin lid playing havoc with the peace
There's nobody hiding behind a locked door
And no one's been lying, 'cause we don't lie any more
It's only the wind, how it takes you by surprise
Suddenly begins, then before you know it dies
My hands are not shaking, I didn't touch a drop
You must be mistaken, I know when to stop
When life is calmer, I have no doubt
No angry drama, a storm blows itself out
It's only the wind, they say it's getting worse
The trouble that it brings haunts us like a curse
My nerves are all jangled, but I'm pulling through
I hope I can handle what I have to do
When life is calmer, I have no doubt
No angry drama, a storm blows itself out
A storm blows itself out...
I'm sorry
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)