Musik 2013 - årets bästa album

Om jag var lite snål på min förra lista hade jag så svårt att ta fram årets tio bästa album att jag helt enkelt valde att ta med hela elva (!) detta år. Och här är de!

1. Chvrches - The bones of what you believe (GBR)
2. Disclosure - Settle (GBR)
3. Pet Shop Boys - Electric (GBR)

Åtta till som presterade mycket stabilt under 2013, utan inbördes ordning:

AlunaGeorge - Body music (GBR)
Hunt - Dark come sooner (SWE)
London Grammar - If you wait (GBR)
Camera Obscura - Desire lines (GBR)
Daft Punk - Random access memories (FRA)
Jon Hopkins - Immunity (GBR)
Robbie Fulks - Gone away backwards (USA)
Shadow Shadow - Riviera (SWE)

Skotska Chvrches släppte sitt debutalbum och levererade verkligen. Efter 2012:s bästa låt The mother we share hade jag mycket höga förhoppningar på albumet och jag blev definitivt inte besviken. Jag såg dem live på Vega i Köpenhamn under hösten och det var en av de bästa spelningar jag har varit på. The bones of what you believe är årets främsta album.

Två unga (22 och 19 år gamla) bröder från England utgör duon Disclosure. Deras debutalbum släpptes i juni i år och har hamnat högt på många musikpublikationers årssammanställningar. De levererar en oemotståndlig electronica och albumet vävs, trots många gästspel (från bland andra Eliza Doolittle, London Grammar, AlunaGeorge, Jamie Woon och Jessie Ware), ihop till en mäktig helhet.

För att balansera ut det hela en aning hamnar ett par riktiga veteraner på tredje plats. Pet Shop Boys överraskade de flesta med att bara ett år efter deras ganska slätstrukna Elysium från 2012 släppa ett dansalbum där de på många sätt hittade tillbaka till sina rötter. De går lite vilse ibland, men totalt sett är ändå Electric enligt mig och många andra det bästa de har presterat på väldigt många år.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att det har blivit mycket Storbritannien i år. Sverige, Frankrike och USA fick också vara med på varsitt hörn. Jag har också lyssnat mycket på elektronisk musik i olika former i år, till skillnad från de senaste åren då det har varit mest singer/songwriters och trallig indie. Men det är nog inte enbart så att jag har tröttnat på nämnda genrer utan mer att vindarna rent generellt har blåst ganska mycket åt det hållet under året.