I år kunde jag verkligen inte skilja på de allra, allra bästa låtarna. Jag sträckte mig till att sortera dem i två grupper; några var helt enkelt the cream of the crop. Et voilà!
Neon Indian - Change of coast
Andra halvan av september spelade jag Grand Theft Auto V väldigt intensivt. Med på det omfattande soundtracket fanns denna låt av Mexico-födde Texas-bon Alan Palomo, känd under artistnamnet Neon Indian. En fullkomligt underbar popsång som trots många lyssningar fortfarande inte har blivit sönderspelad.
London Grammar - Strong
Brittiska trion London Grammar släppte sitt debutalbum under året. Sångerskan Hannah Reid har en unik röst som framkallar rysningar. Strong växte för mig mer och mer och blev till slut en av årets allra finaste sånger.
Shadow Shadow - Treasure island
Mattias Friberg jobbade i fyra år för att färdigställa albumet Riviera. Till sin hjälp hade han svenska musikpersonligheter som Sibille Attar, Britta Persson och Nina Kinert. Treasure Island är en av de där magiska låtarna som blir bättre varje gång man lyssnar på den.
Hunt - Reset my bones
20 november, på min födelsedag faktiskt, släppte denna svenska grupp sin skiva Dark come sooner. Jag har bara lyssnat på den i ett par veckor men den har redan slagit an många strängar hos mig. Det är bitterljuv pop blandad med postrock - och en stor melankoli ligger hela tiden som ett tema i bakgrunden. Väldigt bra. Reset my bones är kronan på verket.
Chvrches - Strong hand
Lauren Mayberrys röst. Så skör och så stark. Chvrches pop är klockren, stämningsfull, harmonisk, klinisk. Strong hand är nästan lika bra som The mother we share, och med det behöver jag inte förklara mer.
Pet Shop Boys - Axis
Känslan när jag hörde denna låt, det första smakprovet från den helt oväntade kommande plattan, var att "nu är Pet Shop Boys tillbaka där de hör hemma". Pulserande rytmer, ett obarmhärtigt flow, maskinernas harmoni. 80-tal och 2010-tal noggrant synkade av producenten Stuart Price. Och så är videon så sjukt bra också.
Kings of Convenience - Rule my world (Velferd remix)
Mitt favoritband har inte släppt något nytt på snart fem år, och jag hoppas innerligt att det inte betyder att de inte har några planer på att spela in en ny skiva. Men Velferds remix på Rule my world är en väldigt god tröst under tiden man väntar. Den är nämligen nästan bättre än originalet. Senast någon gjorde en så här bra KoC-remix var när Röyksopp för många år sedan tog sig an I don't know what I can save you from, och jag tror inte att ens de lyckades så här bra.
* * *
Och så sex låtar till från 2013 som är nästan lika bra:
Le Youth - Cool
Phosphorescent - Song for Zula
Wintergatan - Starmachine2000
Pet Shop Boys - Love is a bourgeois construct
Dillon Francis feat. Totally Enormous Extinct Dinosaurs - Without you
Disclosure - F for you
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar