tisdag 30 november 2010

Rögle 11, Malmö/Leksand 1

Härligt att Rögle äntligen har hittat formen på allvar! Det har väl inte varit någon katastrof hittills den här säsongen men med tanke på att de har spelat i Elitserien de senaste två säsongerna blir det lite segt att se dem ligga på sjunde plats i Allsvenskan. Men det tar väl ett tag att spela ihop ett nästan helt nytt, ungt lag. I lördags blev det underbara 6-0 mot hatobjekt #1, Malmö. Ikväll 5-1 på bortaplan mot Leksand!

Nu är det bara tre poäng upp till kvalserieplatsen och om ett par veckor är det dags för Rögle att åka upp hit till Växjö och ta emot serieledarna. Jag har köpt biljett och ska sitta och skrika så mycket som möjligt och vifta med min fina grönvita halsduk.

måndag 29 november 2010

Två stora

Var på årsstämma i bostadsrättsföreningen ikväll. Fattar inte att det alltid är så dålig uppslutning på dessa möten - speciellt med tanke på att det är fri tillgång till smörgåstårta. Nej men seriöst, det är ju verkligen intressant att veta vad som pågår och hur ekonomin fungerar i en förening med tillgångar och skulder på många miljoner, när man själv är delägare med ungefär 150 andra. Jag hoppas jag kan hitta en lika bra förening i Malmö.

Dagens två videotips (som jag som vanligt inte postar på Facebook eftersom det hade blivit översvämning där då): En fransk klubbdänga som jag inte har börjat hårddigga förrän nu, och en två år gammal jullåt som först nu har satt sig riktigt ordentligt på hjärnan.

Godnatt folks! May your every New Year dream come true!



söndag 28 november 2010

w'evva

Jag åt 2½ frallor till frukost i morse. Mmm. Jag hade ost på vissa av dem. Det är bra att äta mat för om man inte gör det kommer man att dö.

Det brann på min balkong i kväll. Det tyckte jag var fint. Jag stängde balkongdörren och tog fram min kamera. Den kan ta kort både i färg och utan färg.

Ögonen vill vara öppna men kampen är ojämn. Snart har det gått 30 minuter och då börjar narkotikan kicka in. Inte samma drömmar i natt.

På en myr någonstans står det en krokig tall som inte får tillräckligt med näring och stabilitet för att växa som den ska. På torra land en bit därifrån har de yngre träden sedan länge växt om. Det går att flytta ett träd men man vet aldrig om det överlever.

Aldrig Malmö, alltid Malmö

De pepparkakshus som ikväll kunde beskådas hemma hos Maria och Linda var fantasifulla, snygga, avancerade, smaklösa och juliga. Mitt föll uppenbarligen under två av dessa kategorier, vilket är svårt för mig att greppa med tanke på hur makalöst monstruöst slutresultatet blev. Jag applicerade hundratals små gelébitar i gult, rött och grönt på taket, fastklistrade i rosa kristyr. Detta toppades med en skorsten av blå sura flaskor och en hallonbåt i toppen. De andra hade åtminstone någon form av tanke bakom sina kreationer. Men det var skoj, var det. Skoj. Om jag skulle sammanfatta det med åtta ord... skoj.

De Luxe var väl inte lika upphetsande men det är ändå nice att komma dit någon gång ibland.

Mina vänner hade lyssnat på min önskan om att jag gärna skulle mottaga Seinfeld säsong 3 som födelsedagspresent. Maraton väntar imorgon, möjligen med avbrott för ett av de allra sista skälvande True Blood-episoderna.

Rögle krossade Madlmö på hemmais med 6-0 ikväll. Det är inte alltid man får jubla när ärkerivalen är motståndare men denna afton fanns det inte mycket för det hatade MIF att sätta emot Panelin-Borg, Liljenwall och övriga i ängelholmslaget. Fantastiskt!

Det är inte ens december och redan har tre flaskor Blossa 10 gått åt, redan har 20 cm snö fallit, redan är jullistan på Spotify i full rullning och redan känns det helt enkelt som jul. Det är lite oroväckande med tanke på att det kan komma att innebära att julen i år tar slut innan den börjar.

lördag 27 november 2010

Hej tinnitus

Det har verkligen varit en galen kväll i mi casa. Tretton högljudda tolvåringar har ockuperat min lägenhet och spelat TV- och brädspel i över sex timmar. Det har varit kul, det ska jag erkänna, men jag har mest gått runt och oroat mig för att grannarna ska avliva mig så fort de får chansen. Jag har gjort vad jag har kunnat för att få ner ljudnivån, speciellt efter 22 (något som ändå gick relativt hyfsat), men det är lite mission impossible. Målet är ju ändå att alla ska ha så kul som möjligt och att de ska få något att kunna se tillbaka på och tänka att "shit vad kul vi hade den kvällen". Och jag tror nog att det blev så, men det är väldigt skönt att sitta i en helt tyst lägenhet nu och bara höra ljudet från tangentbordet när jag skriver.

Imorgon kväll blir det julpysselkväll med gänget, komplett med pepparkakshustävling. Dessförinnan ska jag ta det riktigt lugnt och bara njuta av en ledig dag. En lugn, tyst, skön, ledig dag. Mina öron!

torsdag 25 november 2010

Hejdå Tiggy

OK, nu har du jamat färdigt på förstasidan.

Soundtrack of winter

Funderade idag på om jag hade någon speciell musik jag ofta lyssnar på när det är vinter, snöigt och kallt. Jag har liksom soundtrack till alla andra sinnesstämningar, årstider och situationer, men just vintern är det faktiskt dåligt med. Men det finns en klockren låt, och jag tror att det som känns väldigt mycket vinter med den är att den är så sparsmakad men ändå så vacker. Precis som den kalla årstiden går den på sparlåga och är flera gånger på väg att släckas helt, men blommar ut i små explosioner av harmonier. Jag tänker mig att jag sitter i en bil mitt i natten, på en vinterväg i sydöstra Canada, på väg in i vildmarken. Men jag är kanske lite för påverkad av texten.

onsdag 24 november 2010

En liten ursäkt

Förlåt för att Lorenzo börjar jama så fort man går in på min blogg. Den holländska sida som videon är inbäddad från säger tydligen till sin kod att automatiskt starta videon utan att användaren har bett om det. Men jag tror ni kan stå ut eftersom det ju bara är en av de bästa videoklippen NÅGONSIN!!! När jag gjort ytterligare något inlägg kommer han att försvinna bort från förstasidan oavsett.

Snön faller så smått, temperaturen sjunker sakta men säkert... tycka om mycket! Idag hade det varit -36,5 grader nånstans i Norrland - kallaste novembertemperaturen i Sverige på 15 år. Hoppas på rekord här till helgen när det ska krypa ner mot 10-15 minus på nätterna.

Imorgon är det adventshögtid i Skogslyckans kyrka för våra elever. Självklart är det frivilligt att gå dit eftersom det ju bara var typ 15-20 år sedan kyrkan skildes från staten. Någon skola i närheten hade till och med gått så långt att de vägrade gå till kyrkan på gudstjänster för att de ansåg att det bröt mot lagen. Det är väl kanske lite överdrivet kan jag tycka - är man kristen eller bara nyfiken måste man ju få gå. Det är därför det kallas religionsfrihet. Vi behöver ju inte bli kommunister bara för att vi råkar vara en upplyst nation. Tyvärr är det många lärare kvar på min skola som är av det gamla gardet och som mer eller mindre tvingar sina elever att gå till kyrkan och fira advent. Riktigt illa. Jag tror nog att de flesta i min klass (sexor) kommer att gå dit, speciellt eftersom vi är ansvariga för fackeltåget i år, och det är 100 % fine för mig men ingen ska kunna säga att de har varit tvungna. De som är kvar i skolan kommer få undervisning om advent, baserad på en alldeles otroligt informativ och intressant PPP som jag har gjort ikväll! :)

Fimbul?

Det är -3 grader, det har fallit några centimeter snö och till helgen ska det bli ner mot -10 dagtid! Det är fortfarande november! Det här kan bli en vinter precis i min smak. Jag fattar inte hur man inte kan tycka det är mysigt när det är vitt överallt och det knastrar när skorna möter marken.

Finsmakare

Igår var det dags för film i skolan igen. Jag har gått mer och mer mot elevens val i ordets sanna bemärkelse för varje vecka och igår drog jag det nästan till sin spets när eleverna fick välja mellan 15-20 olika filmer. Jag hade som mål att vi skulle se en film där det hände mycket. En komedi, en äventyrsfilm... eller kanske en skräckis? Alla barnen är över 11 så jag tyckte det kunde vara OK med någon 15-årsfilm i vuxet sällskap (moi). Det blev två helmysiga filmer som fick flest röster: Poltergeist och Jurassic Park. Tyvärr hade jag ingen möjlighet att visa båda i storbild så Jurassic Park fick jag visa på en platt-TV. Poltergeist var hur kul som helst att titta på tillsammans med femmor och sexor som inte hade sett den tidigare. De kurade ihop sig, skrek, skrattade och tyckte att det var en fantastisk film - vilket det ju verkligen är. Jag tror jag har sett den tio gånger nu, men igår var den extra skön. Det är Steven Spielberg när han var på höjden av sin karriär, som jag ser det. Han inte bara producerade filmen utan skrev även storyn. Musiken tycker jag också är så där magisk som den nästan bara kan vara i Hollywoods klassiska 80-talsfilmer. Sedan är det ju lite kul att det blev två Spielberg-filmer som blev framröstade. Han är ju kungen, liksom.

måndag 22 november 2010

500

Mitt femhundrade inlägg på bloggen (omg) tillägnas en sångare som alltid lägger ner hela sin själ i varje enskild ton i varje enskild sång. Den artist som ligger klar etta på min lista över artister jag inte sett live men måste göra någon gång i livet. Den dag han släpper en ny skiva blir min nya helgdag. Jag pratar så klart om...

Damien Rice.

Se, lyssna och rys. (Har du dåligt tålamod kan du börja första videon på ungefär 2:00.)





söndag 21 november 2010

What's another year?

Så var ännu en födelsedag till ända.

Äldre: Ja
Klokare: Nej
Mer faktakunskaper: Ja
Framsteg: Nej
Steg bakåt (det borde heta "baksteg"): Jadå

Men huvudsaken är ju att man har tak över huvudet, en säng att sova i, mat, jobb, föräldrar, syskon och DVD-filmer. Resten är fluff. Absolut inget jag är ute efter.

Enkelt sammanfattat:

Jag vill tacka livet.
Som har gett mig så mycket.

torsdag 18 november 2010

Lorenzo

Den här videon var en omedelbar klassiker dagen den kom. Tyvärr finns den inte längre på Youtube och jag är lite rädd för att den ska plockas bort från den enda sidan där jag har sett den med dessa fantastiska subtitles.

Tyvärr är Lorenzo (eller Tiggy, som han egentligen heter) död nu. Han dog av ålderdom, 20 år gammal, nu i somras. R.I.P. Lorenzo. I katthimlen hoppas jag att du aldrig mer kommer att vara "all alone"!

Juli 2011

Det känns inte OK att behöva vänta åtta månader till nästa Harry Potter-film, även om man redan vet vad som kommer att hända. Speciellt inte när man vet att alla scener har filmats för länge sedan. Senast jag kände något liknande - visserligen var det mycket värre den gången - var 2002 när jag gick ut från bion efter Sagan om de två tornen. Det var riktigt plågsamt. Dödsrelikerna - del 2 kommer med all säkerhet att bli en storartad och utmärkt avslutning på den här filmserien men den sista boken borde inte ha delats upp i två delar. Om det går att göra en film av 1 000 sidor Fenixorden går det rimligtvis att göra detsamma av 700 sidor (tror det var nåt sånt) Dödsrelikerna. Nu tyckte jag i stället att vissa scener var lite väl utdragna. Inte så att det blev segt på något sätt - men det kändes som om David Yates medvetet hade gjort filmen riktigt lång för att han ska kunna säga att det ju hade varit omöjligt att visa en fem timmar lång film på bio. Sanningen är att det hade varit fullt möjligt att göra en tre timmar lång film av hela boken.

Men men. Nu får man ju ytterligare en film att se fram emot och dessutom kommer jag att hinna läsa den sista boken en gång till.

Min lägenhet blev värderad idag och värdet hade stigit med 10-15 % sedan förra värderingen i februari, enligt mäklaren som var här. Det tycker jag är en väldigt bra utveckling med tanke på att jag kanske la 3 % av köpsumman på renoveringen. Detta innebär också att lägenhetens värde har stigit med kanske 65 % jämfört med vad jag köpte den för. På fredag kommer en annan mäklare och förhoppningsvis säger han/hon något liknande.

Godnatt! Imorgon kväll är det Assassin's Creed: Brotherhood till PS3 som gäller. Old skewl nördorama!

måndag 15 november 2010

Filmtema

Film har alltid varit ett av mina stora intressen, men det är nog inte egentligen förrän de senaste fem åren som det har blivit så viktigt som det är nu. Jag skulle nog nästan vilja påstå att det ligger på ungefär samma nivå som TV-spelandet. Jag köper och ser filmer som aldrig förr.

När jag var i England nyligen köpte jag bland annat hem den ursprungliga Star Wars-trilogin. Igår såg jag A New Hope för första gången på säkert tio år, vilket var riktigt intressant eftersom jag faktiskt hade glömt det mesta av handlingen. Idag har jag börjat se på The Empire Strikes Back. Det gäller när man ser de här filmerna att man inte hänger upp sig för mycket på hur roligt det, precis som Johans Glans påpekade, är att Han Solo förstår allt Chewbacca säger även om det bara är olika nyanser av klagande morranden. Då blir det för mycket komedi över det hela.

Imorgon börjar jag min andra period av filmtema på elevens val i skolan. Jag tänkte köra Disney-tema just imorgon och låta min grupp välja mellan Skönheten och odjuret, Wall-E, Törnrosa och Snövit. Känns bara rätt av någon anledning. Hoppas många väljer Snövit, faktiskt. Det är nåt riktigt speciellt med den, inte bara för att det var Disneys första animerade långfilm. Jag tänker speciellt på när Snövit först flyr ut i skogen och möts av det mörka, skrämmande och fientliga där ute. Det är riktig filmmagi.

Och så, på onsdag, är det ju dags för veckans, månadens, en av årets största filmhändelser, Harry Potter. Det blir biobesök på premiärkvällen och vi laddar med att se den sjätte filmen imorgon kväll.

Film var det, ja.

lördag 13 november 2010

B negative

True Blood.

Fasen vad bra det är nu. Har nått fram till de sista avsnitten av den andra säsongen och det blir verkligen bättre hela tiden. En av de mest egna och sköna serierna sedan Twin Peaks. Nu ska jag se ett avsnitt till.

torsdag 11 november 2010

Övertid

Nu har min chef fått mig att gå med på att jobba en timmes övertid i veckan. Min precious sovmorgon på fredagar - har inte haft min första lektion förrän 10.00 på fredagar den här terminen - är nu borta. Ingen annan kunde ta SvEn-undervisningen på Fagrabäck så det fick bli jag. Om nio timmar börjar lektionen och jag är inte riktigt säker på vad jag ska göra. Det här blev bestämt idag och jag känner mig lite vilsen men det ska nog funka. Jag har sagt att det får bli fram till jul och inte längre, men vi får väl se. Det blir ju ändå några hundra extra i månaden. Plus att det ska bli riktigt kul att få stå och undervisa på Fagrabäck igen - det har jag inte gjort sedan min sista praktik år 2000. Och jag tror aldrig jag har jobbat som lärare på en högstadieskola... hmm... jag borde verkligen ha vickat någon gång. Jo, just det, jag var på Norregård en gång. Men Fagrabäck känner jag ju en del ungar på eftersom en del har gått på min skola tidigare.

Har haft en riktigt mysig kväll hos Allyson med Axel och Anneli ikväll. Vi körde glöggpremiär - nya Blossa Saffran var en höjdare! - och åt nybakade lussekatter samt spelade Mario Kart Wii som jag faktiskt aldrig har provat. Riktigt kul! Men bäst var så klart att bara ta det lugnt med goda vänner.

Nu får det bli att titta på Lyxfällan och eventuellt lite True Blood i sängen tills jag är så trött att jag knappt orkar ställa ner datorn på golvet.

tisdag 9 november 2010

Skitdag

Min strålande dag: (Nu ska jag göra precis det jag borde undvika.)

Vaknade 8.06 i morse. Hade försovit mig med mer än en timme. Min första lektion skulle börja 8.10. Jättekul att slänga i sig två mackor samtidigt som man klär på sig och borstar tänderna, ungefär. Jättekul att stresscykla till jobbet i blötsnö och komma 20 minuter för sent. Som tur är har jag förstående elever.

Jobbade non stop till 19.00.

Kom hem och hade fått en oväntad räkning på över 800 fucking kr. Bland annat en elräkning som jag tycker känns ologisk med tanke på att en del av den var för samma sak som en annan räkning som kom igår. Så i morgon (eller den dagen jag inte jobbar så länge att kundtjänst hinner stänga) måste jag ringa och krångla med det.

Sedan fick jag ett mail från en förälder som var allt annat än nöjd. Förmodligen med all rätt dessutom. Imorgon måste jag försöka komma på ett bra svar och förklara mig. Men hur försvarar man sig när man vet att man har fel? "Förlåt, jag har varit en dålig lärare och jag ska genast skärpa mig"? Nej, för det kommer jag inte. Jo, om jag får en tjänst på 200 % så att jag kan börja följa det som faktiskt står i våra läro- och kursplaner i stället för att konstant försöka glida på ett bananskal.

Imorgon är det dags för ett SO-prov som jag i all hast fick slänga ihop på min lunchtid och min enda korta planeringstid. Innan veckan är slut bör jag ha rättat alla 32 proven (gånger två sidor fulla med text), satt omdömen i SO, satt omdömen i svenska, skrivit åtgärdsprogram till femmor och sexor som inte uppnår målen i de olika ämnena, gjort schema över samtalstider och skickat ut dem, kommit en bit på sexornas IUP... och så är det två EVK på varsin timme inbokade på torsdag, på min och min kollegas enda egentliga gemensamma planeringstid efter lektionerna är slut för dagen.

Just det ja, sedan ska jag komma hem, tänka hakuna matata, don't worry be happy, no one cares what you think anyway.

EN bra sak har hänt idag: Vi var på ett trevligt studiebesök i Domkyrkan och jag frågade, helt utan förhopningar, om det var möjligt att gå upp i tornet. Det slutade med att vi gå upp till sjätte våningen, gå på smala träbroar ovanför kyrkans takvalv och lite sånt. Jag älskar att gå upp i kyrktorn och jag länge önskat hur långt upp man kan komma i Domkyrkan. Upp i själva spirorna verkar inte möjligt men tydligen fanns det en våning till som inte kunde få tillgång till idag. Men jag är helnöjd ändå.

Så tack Svenska Kyrkan - you made my day! Om the powers that be skulle kunna tänka sig att hjälpa mig lite även utanför kyrkans murar kanske jag inte skulle dissa kristendomen helt. Show me the miracles!

måndag 8 november 2010

Axel

Ungefär när jag kom hem från jobbet idag, vid halv sex, började jag få lite ont i höger axel. Eller jag kanske ska säga längst upp på överarmen - tänk där man oftast får vaccinationssprutor. Det blev värre och värre under kvällen och nu värker det ordentligt. Det känns ungefär som dagen efter att man hade fått svininfluensasprutan. Skillnaden är att jag är helt säker på att ingenting har hänt. Inget slag, ingen spruta - ingenting. När jag lyfter på armen känns det som värsta träningsvärken just i detta isolerade område.

Det går säkert bort igen men det är fan skumt. För några veckor sedan fick jag riktigt ont i området mellan tum- och pekfingerroten - undrar om det kan vara relaterat på något sätt. Långsökt.

lördag 6 november 2010

Always on my mind

Godnatt!

Het helg

Ser verkligen fram emot helgen! Not! Jag måste verkligen jobba, nämligen. Har ca 140 skriftliga omdömen att skriva och de bör vara klara inom en dryg vecka. Jag har inte börjat. Ska också upprätta IUP för 32 elever och åtgärdsprogram (det absolut värsta) för en alldeles för stor bunt ungar. Om jag inte börjar med detta nu i helgen kommer jag aldrig att hinna. FY FAN vad tråkigt.

Ikväll var det trevlig spelkväll old school hos Linus, med Maria, Linda och Allyson. M och L har fyllt år så det blev kaka och tårta - sweet!

Har funderat på en sak idag: Om man är ute och kör bil och kör alldeles för fort, och därför mejar ner lite folk här och där längs vägen... då är man ju lite fel ute, om man säger så. Säg att man då börjar backa i stället; blir det bättre då? Kanske om man hela tiden kollar i backspegeln! Det låter faktiskt väldigt rimligt! Eller också kanske man får stanna helt. Men då kommer man ju ingenstans! Filosoferna tvistar om lösningen på detta problem!

fredag 5 november 2010

Stockholm...

Vet inte vad det är med Stockholm som gör att jag inte får den där känslan. Jag får den i Malmö (typ hela tiden), det händer att jag får den i Göteborg, speciellt i områdena kring Vasastan, men i Stockholm har jag än så länge inte fått den. Gamla stan borde vara bästa triggern i Sverige egentligen, med tanke på hur mycket det påminner om Prag. Men nej, vår huvudstad är fin och allt det där, och det finns givetvis så enormt mycket att utforska, men jag tror aldrig det kommer att bli Stockholm för min del. Det är bara inte jag.

Däremot har min vistelse där, tisdag till torsdag, varit skitkul. Kalle och jag har hängt på stan och haft det gott. I onsdags kväll var vi på Och himlen därtill, Skrapans skybar på 26:e våningen på Söder med utsikt åt alla håll. Deras mojito var den näst godaste jag druckit hittills, bara slagen av den på Hiltons skybar Cloud Nine i Prag.

Nu är höstlovet nästan slut. OK, det är tre dagar kvar men det känns lite surt ändå. Det kommer att bli några riktigt slitiga veckor på jobbet nu och jag vill inte. Men idag ska jag i alla fall mest ta det lugnt, kolla på TV-serier, kanske spela lite, förhoppningsvis träna... och så blir det en kväll med kompisarna.

Lyssnar fortfarande mycket på denna uuunderbara bit:

tisdag 2 november 2010

Naturligt. Inte naturligt!

Det här är lite scary... vad kommer härnäst liksom?

Sydney

Drömde i natt att Tobias, Fredde och jag åkte till Sydney. Jag kommer inte ihåg speciellt mycket annat egentligen. Men jag vaknade 5.31 och behövde gå och kissa. När jag sedan skulle gå och lägga mig igen tänkte jag att det var en rätt schyst dröm och att jag gärna drömde vidare på den. Och mycket riktigt, så blev det! Jag tycker det är så coolt när man kan bestämma vilken dröm man ska drömma. Händer faktiskt ibland men inte så ofta.

När drömmen fortsatte var Fredde av nån anledning inte med längre. Tobias och jag bodde hos någon familj. Killen i familjen skulle visa oss runt i stan och efter en stund kom vi till en jättestor flod. Vi hann bland annat se en kolossal staty, säkert minst 200 meter hög, och en kyrka som skruvade upp sig själv ur marken och kom ner igen. Sedan blev det jävlar-i-att action. Plötsligt störtade ett enormt passagerarplan rakt ner i floden där vi stod och bildade en nåååågot överdriven tsunami. Jag sköljdes med och lyckades hamna på taket till en skyskrapa - some wave! Där uppe låg/stod jag sedan och försökte skrika ner till marken om hjälp, men givetvis var det ingen som kunde höra mig. När den sköna Australiendrömmen på det här sättet övergick i mardröm var det bara logiskt att jag vaknade.

Ikväll drar jag till Kalle i Stockholm - ska bli hur kul som helst!