Våldtäktsförsök i taxi

Om man som tjej i den här stan inte vågar gå hem själv på natten, vilket känns väldigt rimligt med tanke på att risken är överhängande att man blir våldtagen, kan det kännas säkrare att ta taxi.

NOT!

Taxichaufför misstänks för våldtäktsförsök

Detta hände förra veckan på Teleborg, när en 22-åring hade åkt taxi från city ut mot Teleborg.

Förslag till påföljd: klä av honom naken, bind fast ett rep runt hans hals och fäst det vid dragkroken på hans taxi, och kör sedan runt tills han nästan dör. Sedan kan han sitta i en isoleringscell och ruttna bort.

Favoritlåtar

Här är världens fem bästa låtar någonsin, baserat på vilken musik jag har lyssnat på på min dator sedan februari 2007:

Det är över

Femte och sista körshowen är avklarad! Årets Allans Salonger (i år Filmsalonger) har nu genomförts och det känns jäkligt skönt. Vi har haft skitkul på själva framträdandena, precis som vanligt, men tiden fram till nu har varit riktigt jobbig, speciellt de senaste veckorna. Jag har längtat efter 23 november ett bra tag nu, och nu är dagen här. Nu är det dessutom bara en månad kvar till jullovet och jag kan ta nya tag med mitt liv. Nice. Det blir säkert en hel del extrajobb de kommande veckorna eftersom jag ska ha min första lärarstudent någonsin, men det ska bli rätt kul samtidigt.

Jag har börjat dra på mig något som skulle kunna vara en öroninflammation eller liknande. Går på värktabletter och hoppas på det bästa men det känns inget vidare.

Fick en rätt grym födelsedagspresent av mamma och pappa - en tempurkudde. Jag fick välja valfri och det blev Comfort. Inte precis gratis men jag ser fram emot att för första gången i mitt liv kunna sova på en kudde som helt anpassar sig efter ens huvud och nacke.

Ser fram emot en skön söndag - ska umgås lite med mamma och pappa innan de sticker hem (och se på filmer från kvällens show där jag ju hade en del solon), träffa Fredde och Tessan lite antagligen, och sen träffa Linda i lugn och ro. Kan bara bli bra.

Udda födelsedag

Vet inte riktigt vad som hände idag, men det blev en födelsedag som kanske inte egentligen var så himla konstig eller annorlunda, men ändå har jag känt mig en liten gnutta som konsertpianisten Ryder i Ishiguros The Unconsoled eller Josef K. i Kafkas Processen. Som att jag har befunnit mig i en udda och delvis obehaglig drömvärld. Skit samma varför, faktiskt, men jag hoppas morgondagen blir bättre.

Showen var helt OK ikväll. Jag har nästan blivit *för* lugn nu - vi gör helkvällsföreställningar för uppemot 120 pers som alla har betalat en hel del pengar för att vara där, och jag står och sjunger solon utan att vara ett dugg nervös. Det var verkligen som vilken dag på jobbet som helst ikväll. Skum känsla. Kanske skulle man behöva vara lite mer peppad för att prestera så bra som möjligt, men jag är nöjd med min insats hittills. Två shower kvar nu, fredag och lördag, och sedan är det äntligen över.

Växjöpolisen uttalar sig

Underbart.

Kommissarie Mats Lagerblad uttalar sig om de fyra ouppklarade våldtäkterna, som huvudsakligen har utspelat sig på eller i området kring Spetsamossen här i Växjö:

– Ökad synlighet från polisens sida på utsatta platser är förstås förebyggande. Men de här brotten händer oftast under helgnätter efter midnatt och i anslutning till att krogarna stänger. Det är då som vi oftast har som mest att göra, säger Mats Lagerblad.
– Det är tråkigt att personer skall behöva känna sig rädda för att bli överfallna. Men det är viktigt att försöka undvika att gå själv på vissa mörka platser under nattetid.

Det är ungefär som om jag som lärare skulle säga att jag tyvärr inte kunde göra något åt att mina elever slåss med knivar på skolgården samtidigt som jag har lektion, för "det är då som jag oftast har mest att göra". Man får väl för i helvete vara på plats där man vet att saker händer. OK, inte världens bästa liknelse kanske, men jag tror ni förstår min poäng.

Då var det dags igen

Kvinna utsatt för våldtäktsförsök i Växjö

Wow. Bara wow. Hur många ÅR ska det ta innan polisen fattar att man måste bevaka Spetsamossen på fredags- och lördagsnätter när ställena på stan stänger och ensamma tjejer ska gå hem? Den här gången lyckades som tur är tjejen komma undan, men det är ju helt uppenbart att det är open season för våldtäktsmän att slå till just vid Spetsamossen vid just de här tidpunkterna. Så här har det varit i Växjö i många år och det blir bara värre och värre. En av personerna som har kommenterat nyheten skriver att det är ofattbart att det är en massa poliser nere vid stationen, där det absolut aldrig händer något så här allvarligt, men ALDRIG verkar det vara någon på plats där man VET att det alltid händer saker.

Hur fan tänker man då?

Sedan kan man ju fortfarande undra hur en ensam tjej kan vara så korkad år 2008 i Växjö att hon går hem själv mitt i natten, speciellt förbi ett område som väl måste vara Sveriges mest våldtäktstäta. Men det är egentligen beside the point.

Premiärkväll

Så har vi då dragit igång årets Allans Salonger - i år med filmtema. Det är fjärde året vi gör det här, och jag tycker det är lika jävla jobbigt och tråkigt varje år... men bara i förväg. Själva showerna är skitkul. Igår kväll var det premiär och det gick väl helt OK för att vara just premiär. Idag är jag seg och trött (sov mer än nio timmar i natt vilket är väldigt ovanligt) och halsen känns ganska bräcklig. Dessutom har jag aningen ont i öronen så jag hoppas att det inte blir något av det. Dessutom känner jag inte speciellt mycket för att göra en ny show ikväll, men det blir säkert kul när vi väl kommer igång.

Bilderna visar ett par av mina utstyrslar - som 50-tals-rascal och Lurch Adams.

Sjuk period

Först ska jag bara säga att festen i lördags var hur lyckad som helst. Maria, Linda och jag firade gemensam födelsedagsfest här i min lägenhet och vi blev 20 pers till slut. Skitkul!

Något som inte känns alls lika bra är hur lite fritid jag har just nu. Bara kolla här:

9/11 (söndag...): Körövning 16-21.30
10/11: Full arbetsdag + extrainsatt konferens 15-19
11/11: Full arbetsdag + genrep med kören 18-22 (!)
12/11: Enda lediga dagen! Yay! Huseby julmarknad blir det på kvällen :)
13/11: Full arbetsdag + körövning 19-22
14/11: Full arbetsdag + premiär för Allans Filmsalonger kl. 16-24 (!!!)
15/11: Allans Filmsalonger kl. 18-24

Sedan är jag faktiskt fri från extraordinära aktiviteter några dagar, men sedan drar det igång igen:

20/11 (min födelsedag dessutom...): Filmsalonger 18-24
21/11: Filmsalonger 18-24
22/11: Filmsalonger 18-24

Plus givetvis heltidsjobb varje vardag även den veckan. Jag känner mig smått stressad för tillfället. Som tur är har jag det väldigt bra i övrigt med kompisar och flickvän etc. Så jag bör kanske inte klaga... vet inte.

Drinkar på hög nivå

(Inlägget skrivet i Polen men jag har inte kunnat publicera det förrän nu...)

Min första mobilblogg! Vi sitter på 40:e våningen på lyxhotellet marriott i warszawa och dricker alldeles för dyra drinkar. Precis vad vi behöver efter den galna brasilianska buffén som jag fortfarande har ont i magen av. Imorgon åker vi hem. Ganska lagom ändå. Skriver mer när jag kommer hem!

Test mobil blogg

Provar blogga från mobilen. Funkade inte i polen så varför skulle det göra det nu?

Edit: Nu funkar det!

Hemma bäst

Det räckte helt klart med fyra dagar i Warszawa. Det är en cool stad på många sätt, som sagt, men den är så grå och utsträckt och... kommunistisk. Visst, Stalins Kulturpalats är ju fullkomligt fantastiskt, men i övrigt är det mest grå betongklumpar. Och man kan verkligen önska sig mer av utelivet i en stad som har nästan tre miljoner invånare. Som tur är hittade vi några pubar som var bland de schystaste någonsin. Ett par i nya stan (som jag har glömt namnet på men som låg vid torget - en av dem var sjukt snyggt inredd med soffor och stora kuddar överallt) och ett par längs den delen av Kungsvägen som kallas Nya världen (den supercoola källarbaren Indeks med tegelvalv, nischer och housemusik från DJ:n - och ett uppenbarligen väldigt trendigt café där tyvärr röken låg tät men allt annat var perfekt). Även den extravaganta hotellbaren på Marriotts 40:e våning var något alldeles speciellt.

I övrigt var det den sköna, lugna stämningen i nya och gamla stan som gjorde mest intryck på mig. Faktum är att nya stan var snäppet vassare, även om det givetvis är coolt att hela gamla stan återuppbyggdes sten för sten efter andra världskrigets bombningar. Kungsvägen var också nice att gå och strosa på. Skyskraporna i centrum var mäktiga och gav riktig storstadskänsla. Slottsparken Lazienki var en riktig oas mitt i allt det gråa. Och som vanligt blir jag fascinerad av höghus som håller på att falla samman, där man ser parabolantenner på ytterväggarna.

Köpcentrumet Gyllene Terrasserna (byggt av Skanska, faktiskt) är sanslöst fint, med terrasser i marmor och gyllene detaljer. Det vågiga taket är av glas och affärerna och restaurangerna är många. Polens största köpcentrum Arkadia var också något extra - där spenderade vi fyra timmar och en hel del pengar.

Det är som tur är väldigt lätt att ta sig fram i Warszawa även om man inte har bil. Det går spårvagnar och bussar praktiskt taget överallt och metron, som för närvarande bara består av en linje, är på väg att byggas ut. Sedan märks det att stora delar av stan inte är byggda för rusningstrafik alls - kommunisterna hade väl inte tänkt att alla skulle ha råd med bilar. Så det kan bli totalt kaos ibland - något som ju även påverkar spårvagnarna. En resa till stan kunde lika gärna ta 15 som 30 minuter av just den anledningen.

Stadsplaneringen lämnar också en del att önska - kapitalismen har nästan gått lite väl fort fram, vilket har inneburit att jättefina nya hus och skyskrapor blandas med hus som verkligen ser komplett fallfärdiga ut och som det inte verkar finnas några som helst planer att renovera. Det finns också stora ytor mitt inne i stan som inte ser ut att användas till någonting alls. Men det skulle vara spännande att komma tillbaka om 50 år och se vad som har hänt. Med bra framförhållning, smart planering och gott om pengar skulle Warszawa kunna bli hur fint som helst.