Maaalmööööuuu!

Det går inte att inte älska den här stan. Möjligtvis om man inte älskar städer, period. Nästan varje dag tar jag promenader och utforskar stan - idag gick jag längs stigarna på Gamla kyrkogården, i Kungsparken/Slottsparken/Slottsträdgården, läste lite på en parkbänk vid en sjö, kryssade runt mellan de välbevarade gränderna på Gamla Väster. Tror inte det blir så mycket bättre i Sverige. Om jag mot förmodan någon gång skulle ha utforskat hela den här staden är det bara att ta tåget över sundet och en kvart senare har man en miljonstad för ens fötter. Klara kvällar kan jag sitta i vilfåtöljen på balkongen och titta på stjärnorna och lyssna på nattmusik. This is the life.

Imorgon bär det av till Växjö för en roadtrip med Kalle och Linda, följt av restaurangbesök på det nya restaurangkomplexet vid sjön. Verkligen inte fel det heller!

hittade ett område idag mellan södervärn och dalaplan, på "fel sida" om nobelvägen, med söta små sekelskiftesvillor, klängväxter längs väggarna, kullersten... helt oväntat. väldigt fint.

nu väntar en hel vecka praktiskt taget helt utan planer. antar att det är bara att låta utforskandet fortsätta.

nån gång när jag går och studerar byggnader och parker kanske blicken är riktad tillräckligt mycket uppåt för att inte se att jag kolliderar med någon som visar sig vara... någon.

Regn!

Alltså, finns det nåt bättre än när regnet smattrar mot rutorna en dag i juli? Speciellt när jag nu kan njuta av det med benen utsträckta i en schäslong i en lägenhet som nu faktiskt börjar likna nåt, mycket tack vare mina föräldrar som har varit här hela dagen idag? Jag bara älskar Malmö en kväll som ikväll, det är mörkt och det regnar och blåser, och gatlyktornas gula ljus speglas i vattenpölar på trottoarerna. Folk går in i sina lägenheter och lämnar gatorna åt mig.

I think I like this city.

ja hallau

Sådärja, nu funkar Internet också. Stabilt!

Har köpt piano idag! Så väldigt kul! Jag ska inte säga att jag har längtat efter att ha ett piano sen jag flyttade hemifrån, men speciellt de senaste tre åren när jag har haft ett piano i mitt klassrum har jag ofta suttit och klinkat på rasterna eller efter kidsen har gått hem. Nu har jag köpt ett gammalt fint Ekströms-piano som är exakt likadant som det mina föräldrar har men svart. Det var den enkla delen av affären. Nu ska det även fraktas från Lund till Malmö och baxas upp till fjärde våningen. Dessutom måste det stämmas. Men det kommer bli så jäkla bra.

Calle var på besök idag - mycket trevligt. Vi lunchade på Möllan och tog en promenad i Rosengård. Därefter föll jag i koma i soffan i ett par timmar. Imorgon kommer föräldrarna och ska hjälpa mig med diverse. Följaktligen går det mesta framåt, men det finns riktigt mycket kvar att göra. Got a good feeling about this.

Natt över Malmö

Det finns så mkt att skriva men att blogga på telefonen är inte så jättesmidigt. Förhoppningsvis ska jag få igång internet på datorn imorgon.

Allt är nytt. Jag är överlycklig samtidigt som jag känner mig liten och ensam. Första natten i en egen lägenhet i en ny stad sedan 95. Tror jag kan dra vissa paralleller.

De enda egentliga möbler jag har med mig från Växjö är en byrå och några bokhyllor. Och hyllorna vet jag inte ens om jag kommer använda. Soffa, soffbord och säng kom idag. Allt blev bra men madrassen känns lite väl hård. Öppet köp är fan en bra grej.

Sovdags. Tusentals människor bor precis i närheten men jag vet inget om dem. Jo, att de två grannarna på min våning verkar hur trevliga som helst. Imorgon ska jag till lund och titta på ett piano.

Godnatt, hoppas vi hörs! :)

Herisson, moi?

(och så en accent på e:et men det vill inte min telefon höra talas om)

Hemresan har gått mycket smidigt. Hade fönsterplats på båda flygningarna vilket var mysigt. Speciellt i sydnorge var det soligt och därmed var utsikten superb. I Växjö är det nästan helt beckmörkt vid midnatt, vilket känns skönt. Synd bara att jag har ett fönster i mitt sovrum! :)

Idag har jag kommit in i en sån där period där jag lyssnar på melankolisk pianomusik av Chopin och andra gamla mästare, samtidigt som (och kanske delvis på grund av att) jag läser "Igelkottens elegans" som jag på samma gång tycker är otroligt löjlig i sitt högtravande bullshit och vacker i sitt filosoferande. Kombinationen av dessa två, som det känns, tidlösa företeelser leder givetvis till att jag vill sitta uppkurad i en fönsterkarm under ett högt spröjsat valvfönster i en vindsvåning i en medeltida stadskärna i en europeisk storstad och vara sådär sprudlande melankoliskt lugn som jag är när regnet står som spön i backen och jag är ensam kvar på jobbet, eller när jag sitter lite lagom ofrivilligt själv i min lägenhet en fredagskväll framför en film och häller upp det första glaset rött.

Eller... när jag ska lämna en stad bakom mig där jag levt i 15 år och som jag älskar innerligt... för att ge mig in i något okänt - men ändå så rätt.

Another night, another dollar

Ska testa min tredje sleeping arrangement på fem nätter nu. Blev ju av med min underbara soffdyna idag så nu provar jag att sova på soffans skelett med några dynor från tre fåtöljer under madrassen. Kommer bli perfa.

Var ute och tog några riktigt fina bilder precis efter midnatt när solen lyste på andra sidan sundet. Det är strålande solsken nu för första gången på ett par dagar här i Tromsö men det är också kallt, bara fem grader. Känns som en sån där krispigt kylig oktoberdag och jag älskar det.

Tog en promenad uppe på toppen av ön i eftermiddags. Hur fint som helst, en stor sjö med en massa fåglar och berg i både väster och öster. Hur uppfriskande är det inte att behöva jacka och handskar mitt i juli, liksom?

Efter Bob kom hem från jobbet körde vi lite öl, vin, nachos (som av okänd anledning är typ fem gånger billigare än vanliga chips) och ett par Curb-avsnitt. En perfekt avslutning på vistelsen. Det blev precis lika bra med det här breaket som jag hade hoppats på. Imorgon runt midnatt återvänder jag till växjö om allt klaffar. Det har varit en riktig upplevelse att återvända hit efter 30 år och se Tromsö som vuxen och jag återvänder gärna hit igen om några år. Men nu ser jag fram emot
get-togethern med växjöfolket
På torsdag, tillträdet på fredag och den traditionella tennishelgen efter det. Och sen
flyttar jag på måndag. Känns så jäkla kul och spännande och de kommande månaderna är ett enda oskrivet blad. Som jag länge har önskat att mitt liv skulle kunna få bli. Nu är
det dags.

Bernard fever

Tog som planerat en ganska ordentlig cykelrunda idag. Körde runt hela Tromsöya vilket rimligtvis borde innebära drygt ett par mil. Inledde med besök på Ölhallen vilket visade sig vara en klockren ölstuga som man skulle kunnat hitta i Tjeckien. Att deras öppettider är 9-18 kanske säger en del om den nordnorska kulturen - inte vet jag. Galet är det under alla omständigheter.

Till min enormt stora förvåning hittade jag Bernard, den tjeckiska ölen som nog är min favoritöl i den här världen och som jag hittills bara har sett på en enda pub i Prag, på "lågprisaffären" Rema 1000. Citattecknen är verkligen bifogade med tanke på att en öl kostar 35 kr där och allt annat är också betydligt dyrare än i Sverige. Men några flaskor fick det ändå bli.

Resten av dagen har jag enbart softat. Kollat på nya True Blood, men mest har jag surfat - i ordets rätta bemärkelse - på Youtube. Det började med att jag ville bli säker på om det uttalas "Kirkenes" eller "Tjirkenes" (det visade sig vara det senare) och slutade med att jag satt och kollade på dokumentärer om den moldaviska utbrytarrepubliken (även om det knappast är en republik) Transnistrien. Sen ringde Tobo och meddelade att han hade blivit mer eller mindre beordrad att jobba natt direkt efter sitt kvällsskift, så jag tog en liten sväng upp till sjukhuset och lämnade över lite... proviant.

Det är verkligen grymt här uppe men ikväll känner jag för första gången att jag börjar längta söderut igen en liten aning. Jag tror det är en kombination av att det aldrig blir mörkt - vilket verkligen börjar kännas lite creepy - och att jag tror jag börjar få en miniatyrversion av cabin fever, vad det nu kallas på svenska. Känner mig lite isolerad, helt enkelt. Tystnaden och den vackra naturen i all ära, det där finns ju till viss del i Växjö också, men där vet man att det är folktäta områden relativt nära ändå och det är en trygghet. Här finns det bara hav åt väster, is och nordpolen i norr, Finnmarksvidda och Ryssland i öster och en massa berg i söder. Det må vara den perfekta inramningen för Twin Peaks säsong 3 eller Alan Wake 2 men att bo här? Nej, det tror jag att jag överlåter till någon annan.

Nu blir det ännu en natt på min väldigt sköna madrass, men sista natten får jag klara mig utan den. Danskan kom precis in och ville ha den imorgon och jag pallade inte börja tjata. Hon bor ju ändå här liksom. Funderar lite på att sova på golvet eller i soffan då i stället för att vakna upp med sängfjädrarna lite varstans.

Mack och madrasser

Fru Fortuna ler mig rakt i ansiktet! Det danska paret jag har delat källaren med de två första nätterna har nu lämnat stan och därmed blev den långa, tjocka soffdyna de har använt till dubbelsäng ledig! Nu behöver jag inte vakna fem gånger varje natt av att soffkuddarna har trillat ner mellan fjädrarna i extrasängen. Sweet.

Idag såg vi först när Sverige lekte bort Australien och gick vidare till final i VM. OK, Tobias sov men han gjorde ett tappert försök att hålla sig vaken iaf. Därefter tog vi en promenad över bron och klättrade till toppen av berget dit vi åkte linbana igår. Sjukt jobbigt men en riktig upplevelse att gå genom de låga molnen på toppen och sedan åka linbana ner.

Ikväll har vi kollat på film och druckit vin. En bra dag med andra ord. Imorgon och på tisdag ska jag iväg på egna utflykter men inget är spikat eftersom det ser ut att kunna bli ganska kasst väder.

Trodde jag skulle kunna lägga upp ett par bilder från dagens bravader men min telefon vill inte riktigt det jag vill. Får försöka igen imorgon.

Godnatt alla 99,99 % av jordens befolkning som befinner sig söder om mig. Tror faktiskt inte jag överdriver för en gångs skull - har mycket svårt att tänka mig att det bor mer än 700 000 människor norr om den 70:e breddgraden. Det är en märklig känsla att veta att jag är i höjd med Sibiriens och Alaskas norra kuster.

I wear my sunglasses at night

Man blir verkligen helt förvirrad när det är ljust som mitt på dagen fast det är mitt i natten. Tur att jag sover i ett rum utan fönster! Det står iofs en router här och väsnas som fan men jag har täckt den med en skolåda och så kör jag med öronproppar.

Min första heldag i tromsö var den varmaste på ett helt år. Runt 25 grader vilket är extremt ovanligt. Om ett par dagar ska det bli 8 grader vilket är mer normalt. Bob och jag tog linbanan upp på ett berg och besteg sedan den sista biten. Fantastisk utsikt. Imorgon ska vi gå uppför hela berget istället. Ikväll har vi varit på pubrunda och nu ska jag försöka intala mig att det är natt.

Minttuggummi

Sjukt vackert här uppe i Tromsö. Igår tog jag en ordentlig cykelutflykt i stan och även om det faktiskt var ganska varmt kändes det svalt tack vare den friska och klara luften. Det är som att tugga ett tuggummi med mintsmak och sedan dra ett djupt andetag - ni vet det den där kylan som drar ner genom halsen. Och naturen är så storartad.

Så det är ju en liten besvikelse att det idag ska bli 25 grader varmt - en temperatur Tromsö når upp i kanske två gånger per sommar. Annars är det nästan alltid mellan 10 och 15 grader. Så idag blir det lite för varmt för bergsklättring vilket innebär att det nog blir lite lugnare aktiviteter på stan. Det ska sedan bli svalare de dagarna som kommer så då ska det utforskas.

Att ta fantastiska bilder är inte svårt alls:

Sakna Växjö - del 1 av förmodligen 1

Narniaparken.
En vinterkväll för många år sedan, när jag hade varit hemma hos mina föräldrar, gick jag från stationen till mitt korridorsrum på Sempan. Det snöade och i backen från Västergatan ner mot Spetsamossen lyste en gatlykta på en parkbänk. Jag tänkte på Narnia och den där första gången när Lucy stiger ut ur garderoben och upptäcker en ny värld. Ikväll cyklade jag förbi samma ställe på väg mot, och hem från, Camilla. Minnet vällde upp. Sakna.

Himlabacken.
Ibland tog man Hovsgatan, också kallad Himlabacken mellan Kungsgatan och Linnégatan, när man skulle hem till Pär Lagerkvist. Cyklade över kullerstenarna och drömde om den dag när Lineborgsplan skulle bli bebyggt. En gång slutade min broms att funka i nedförsbacken och jag hade ren tur som inte skadade mig allvarligt - faktiskt inte alls - när jag i hög hastighet korsade Linnégatan utan att krocka och utan att köra in i en mycket närliggande lyktstolpe. Sakna.

Pelles kiosk.
En av de ställena jag kommer att sakna mest i Växjö. Pelle (eller vad han nu egentligen heter, men det är helt oviktigt) frågade om leg ("Du arton?") de första åren men sen lärde han sig vem jag var när jag kom ner lite då och då för att köpa snus. Jag älskar dig, Pelle. Sakna.

Runes livs.
OK, det här slår faktiskt Pelle. "Runes livs är stället som man går till när man gråter, Rune får en alltid känna sig välkommen åter. Man kan köpa gammalt godis, hårt som bara fan, men ingen klagar ändå för fru Rune är så grann, yo." (mp3 finns...) Hur många gånger räddade inte Rune våra liv när vi behövde ett sexpack folla, en dosa GP eller bara en limpa hårt bröd? Kommer aldrig att glömma gången när Marcus och jag fick se alla fantastiska tändare, bland annat en som såg ut som en revolver, som Rune (eller vad han nu egentligen hette...) gömde bakom disken. Sakna!

Sivans/Stallarna.
Hur kul har vi inte haft på dessa fantastiska studentpubar? Skulle kunna skriva hur mycket som helst om detta så det är lika bra att jag låter bli. Sakna.

Pudas.
Oj. Pudas. Varje torsdagskväll under flera år hängde man konstant på Pudas, oavsett om man hade festat och ville kröna kvällen eller om man bara ville slippa tentaplugga och istället ta några öl. Gud vad jag kommer att sakna Pudas.

Bishop.
Kommer jag verkligen att hitta en pub i Malmö som serverar så många sorters tjeckisk öl? Har mycket svårt att tro det.

Fyllerydskogen.
Trestugespåret, elljusspåret, rådjuren, berget, gläntorna, stillheten precis intill staden. Sakna. Mycket.

Lillestad.
Har verkligen älskat mitt jobb. Har inga fler ord för detta.

Villaområdena.
Så många promenader och cykelturer i okända territorier. En gång när jag bodde på Sempan upptäckte jag en pizzeria mitt inne i ett villaområde. Det visade sig vara Venezia, ett ställe man har besökt så många gånger efter det. En annan gång tog jag en lång promenad med min dåvarande flickvän och hamnade i ett industriområde där jag inte hade den minsta aning om var jag var. En kall höstkväll vandrade jag och en annan flickvän runt bland villorna på Norr och jag har för mig att det blev en kopp varm choklad när vi kom tillbaka. Sakna.

Sömnattackerna.
Flera gånger har jag somnat på bussar från campus och vaknat upp på slutstationen i Sandsbro (Fredde och jag tog taxi tillbaka till Norr mitt i natten) eller i bussgaraget bortom Samarkand (jag fick promenera/irra tillbaka mot Seminarievägen klockan tre på natten). Det är också med varma känslor jag minns de många gånger jag somnat på Filmstaden, bland annat den där gången för galet många år sedan när jag och Marcus skulle gå på nattbio och se på "Heat". Jag somnade efter fem minuter och sov hela filmen. Marcus var lagom sur på mig efteråt. Men sällan har jag sovit så gott.

Förfesterna.
På campus, på Sempan. Och en mellanfest som kommer gå till historien som den bästa någonsin, när vi hade varit på Fredagsfestivalen och skulle återvända dit senare. Alla dansade, alla drack, världen var underbar.

Dalboängen.
Dit gick jag och solade när jag bodde på Sommarvägen. Dessa sköna sommardagar.

Utflykterna.
På min moped utforskade jag naturreservat, sjöar och skogar, de fem tysta områdena, allt det där som är så speciellt med Växjö. Sakna, sakna, sakna.

Spelkvällarna. Filmkvällarna.
Med campusfolket. Här, på campus, på Portvakten. Bättre folk finns det icke.

N64-tiden.
Fredde och jag spenderade så många kvällar i mitt korridorsrum, spelande Centre Court Tennis och International Track & Field Summer Games. Pasqua konsumerades och handflator blödde. Vilka tider.

Tentavandringarna.
På väg hem från Folkets Park på lördagförmiddagarna när jag visste att jag hade klarat tentan och att jag var absolut fri hela helgen. Jag var kung av världen.

Blandad konfekt.
Körresorna, vinet, stränderna, dansgolvet i Ydre där jag i ett Bee Gees-rus höll på att däcka den andra Fredrik, i omklädningsrummet i salongspauserna när bag-in-boxarna bara väntade på att få tömmas, Carmina Burana...

Freddarnas egen företagsamhet.
Fredde och jag gick runt på Seminarievägen och tog 20 spänn för att putsa våra fellow studenters fönster. Många valde att använda sig av våra tjänster. En annan gång byggde vi en mäktig snöborg utanför Bettans fönster. Det var tider. Eller den där iskalla vinterdagen när vi hällde ut vatten på trappan utanför huset och la ut en lapp med "Varning för halka." Och så när vi hade som mål att förfesta i alla rondeller i Växjö - något som givetvis visade sig vara en omöjlig uppgift, men vi hann med flera stycken. Vem kan förresten glömma de där gångerna när vi först eldade upp en stol uppe vid Vattentornet och sedan ett armstöd till en soffa utanför vårt hus för att få en ny soffgrupp (vilket vi också fick)? En annan höjdpunkt var när vi gick till ett tryckeri och tryckte upp mer än 2 000 reklamlappar per person med adressen till våra hemsidor. Lapparna delade vi sedan ut till intet ont anande växjöbor för att öka antalet besökare. Sakna det.

Husfesterna.
September 1999 kan det mycket väl ha varit. Vi letade upp bord och bänkar och ställde till med galna husfester utanför A:100. Musiken skrålade ut från mitt eller Freddes fönster (Pasqua Hits så klart). Tobbe fick spel och hällde vatten över alla. Allt var precis som det skulle.

Sakna!

Sucking the marrow

Jag har hela tiden jag har bott i Växjö gillat att utforska staden och dess omgivningar. Nu är jag inne på mina sista dagar här och igår kväll tog jag en lång kvällspromenad på mitt kära Norr, på gång- och cykelvägar som jag delvis faktiskt har missat tidigare, och jag hann också med en sväng inom Fyllerydskogen när elljuset precis hade tänts. Vackert och stillsamt, knappt en människa ute. Så lär det inte bli i min nya stad, och framför allt kommer jag inte ha nära till naturen på samma sätt. Ändå känns det som om gräset kan vara grönare på den andra sidan med tanke på allt det som gör Malmö så speciellt.

Ännu en dag av fixande i lägenheten idag. Det är faktiskt inte så värst mycket kvar att göra nu med själva packandet. En dags jobb till, ungefär. Så idag har jag unnat mig att se på två filmer - Sömnlös i Seattle på DVD (fick den idag) och Transformers: Dark of the Moon på bio. Den senare var faktiskt riktigt bra, speciellt den sista timmen som bestod av en sanslös 3D-battle bland skyskraporna i Chicago. Tror aldrig jag har sett något mäktigare i effektväg. Nu på kvällen har jag också hunnit med första avsnittet av Game of Thrones, en serie som lovar gott och som jag nog kommer börja följa.

Imorgon blir det en utflykt till Kosta med Allyson och Linda - mycket trevligt! Jag var i Kosta för ett par månader sen men då var vi "bara" på hyttsill och hann bara se en kvart av glasmuséet eller vad det heter. Imorgon blir det väl mer outleten som lockar, så det ska bli spännande att se vad den har att erbjuda. På kvällen kommer en flyttsnubbe hit och ska lämna ett anbud. Och så måste jag tvätta, blä.

Om fyra dagar är jag i Tromsö - gött!!!

Rear ut mitt liv

Säljer följande:

Min säng: http://www.blocket.se/vi/34700555.htm SÅLD!

Mitt köksbord och 4 stolar: http://www.blocket.se/vi/34700542.htm (redan tingade)

Min soffa: http://www.blocket.se/vi/34701549.htm (fortfarande tillgänglig)

Hela den här flyttgrejen känns konstig. Jag packar ner allt i lådor (kommer ingenstans men ändå) och säljer en del av mina möbler. Fram till nu har det nästan enbart känts bra - ett nytt liv och en massa nya chanser - men just nu känns det... konstigt. Jag har hamnat i en liten sommarsvacka, vilket visserligen är helt normalt eftersom jag nästan alltid mår lite sämre på sommaren, och vet inte alls vad jag vill. Inget alternativ känns speciellt lockande. Jag skulle inte vilja vara i Malmö just nu, men jag skulle inte vilja vara här heller. Och så har jag mått lite illa den senaste veckan dessutom. Allt hör givetvis ihop. Men nu ska jag snart börja mitt nya liv... allt ska bli så mycket bättre... allt löser sig bara jag får komma till Malmö. Tänk vad enkelt det skulle vara om världen funkade så.

Men jag antar att det är normalt att man sviktar en aning i en sådan här situation. Jag är som 10 000 m-löparen som känner sig i fantastisk form, leder hela loppet men som har gått ut en aning för hårt och börjar krokna när det är tre varv kvar. Men när klockan ringer för sista varvet finns det förhoppningsvis krafter kvar till en mäktig spurt.

Trevliga vänner har jag i alla fall. Skulle se på film med Allyson, Anneli och Christoffer ikväll och det blev precis lika svårt som vanligt att bestämma vad vi skulle se. Det slutade med en kompromiss (Top Gun på Blu-Ray, givetvis inte alls fel) efter mer än en halvtimmes stenhårda förhandlingar.

Blä, imorgon ska det bli jättevarmt. Funderar på att spendera dagen i källarförrådet och packa lådor. Där är det alltid svalt och skönt.

27!

Hade en sista träff med min underbara sexa ikväll. Att det skulle komma 26 ungar hade jag inte trott men det var verkligen kul att så många kunde. Vi såg på film, spelade buzz och monopol, åt godis... Riktigt mysigt. Nu känns det visserligen ännu tråkigare att veta att jag ska börja flyttpacka imorgon. Men jag ska verkligen försöka få mycket gjort just imorgon eftersom det ska bli en dag med lite mer normala temperaturer runt 18-19 grader och lite skurar. Bra packväder. Kommer nog varva med costa botes-dokumentärerna på LOTR extended edition blu-ray som kom med posten idag. Riktigt sweet!