Det räckte helt klart med fyra dagar i Warszawa. Det är en cool stad på många sätt, som sagt, men den är så grå och utsträckt och... kommunistisk. Visst, Stalins Kulturpalats är ju fullkomligt fantastiskt, men i övrigt är det mest grå betongklumpar. Och man kan verkligen önska sig mer av utelivet i en stad som har nästan tre miljoner invånare. Som tur är hittade vi några pubar som var bland de schystaste någonsin. Ett par i nya stan (som jag har glömt namnet på men som låg vid torget - en av dem var sjukt snyggt inredd med soffor och stora kuddar överallt) och ett par längs den delen av Kungsvägen som kallas Nya världen (den supercoola källarbaren Indeks med tegelvalv, nischer och housemusik från DJ:n - och ett uppenbarligen väldigt trendigt café där tyvärr röken låg tät men allt annat var perfekt). Även den extravaganta hotellbaren på Marriotts 40:e våning var något alldeles speciellt.
I övrigt var det den sköna, lugna stämningen i nya och gamla stan som gjorde mest intryck på mig. Faktum är att nya stan var snäppet vassare, även om det givetvis är coolt att hela gamla stan återuppbyggdes sten för sten efter andra världskrigets bombningar. Kungsvägen var också nice att gå och strosa på. Skyskraporna i centrum var mäktiga och gav riktig storstadskänsla. Slottsparken Lazienki var en riktig oas mitt i allt det gråa. Och som vanligt blir jag fascinerad av höghus som håller på att falla samman, där man ser parabolantenner på ytterväggarna.
Köpcentrumet Gyllene Terrasserna (byggt av Skanska, faktiskt) är sanslöst fint, med terrasser i marmor och gyllene detaljer. Det vågiga taket är av glas och affärerna och restaurangerna är många. Polens största köpcentrum Arkadia var också något extra - där spenderade vi fyra timmar och en hel del pengar.
Det är som tur är väldigt lätt att ta sig fram i Warszawa även om man inte har bil. Det går spårvagnar och bussar praktiskt taget överallt och metron, som för närvarande bara består av en linje, är på väg att byggas ut. Sedan märks det att stora delar av stan inte är byggda för rusningstrafik alls - kommunisterna hade väl inte tänkt att alla skulle ha råd med bilar. Så det kan bli totalt kaos ibland - något som ju även påverkar spårvagnarna. En resa till stan kunde lika gärna ta 15 som 30 minuter av just den anledningen.
Stadsplaneringen lämnar också en del att önska - kapitalismen har nästan gått lite väl fort fram, vilket har inneburit att jättefina nya hus och skyskrapor blandas med hus som verkligen ser komplett fallfärdiga ut och som det inte verkar finnas några som helst planer att renovera. Det finns också stora ytor mitt inne i stan som inte ser ut att användas till någonting alls. Men det skulle vara spännande att komma tillbaka om 50 år och se vad som har hänt. Med bra framförhållning, smart planering och gott om pengar skulle Warszawa kunna bli hur fint som helst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar