Vet inte riktigt vad som hände idag, men det blev en födelsedag som kanske inte egentligen var så himla konstig eller annorlunda, men ändå har jag känt mig en liten gnutta som konsertpianisten Ryder i Ishiguros The Unconsoled eller Josef K. i Kafkas Processen. Som att jag har befunnit mig i en udda och delvis obehaglig drömvärld. Skit samma varför, faktiskt, men jag hoppas morgondagen blir bättre.
Showen var helt OK ikväll. Jag har nästan blivit *för* lugn nu - vi gör helkvällsföreställningar för uppemot 120 pers som alla har betalat en hel del pengar för att vara där, och jag står och sjunger solon utan att vara ett dugg nervös. Det var verkligen som vilken dag på jobbet som helst ikväll. Skum känsla. Kanske skulle man behöva vara lite mer peppad för att prestera så bra som möjligt, men jag är nöjd med min insats hittills. Två shower kvar nu, fredag och lördag, och sedan är det äntligen över.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar