Klart man vet att det ska bli en märklig upplevelse när man går och ser en ny David Lynch-film. Det är ju en av de stora anledningarna till intresset - han är som ingen annan. Twin Peaks är ju det bästa som någonsin gjorts, TV och film inkluderat. Lost Highway... Mulholland Drive... mästerverk. (Ja, The Straight Story också, men den var ju helt normal.)
Men Inland Empire. Shit. Tre timmar och man förstår inte en enda sak i hela filmen. Man förstår inte ens vad man ska börja reda i, för man fattar inte att det finns någon handling överhuvudtaget. En närbild av en okänd skrikande kvinna kan följas av tre människor med kaninhuvud som sitter i ett rum och då och då säger något man inte fattar, följt av att en studiopublik skrattar i bakgrunden. Och det bara fortsätter så. Det enda som var bra var Angelo Badalamentis musik, som ju alltid är skön. Men inte ens skickliga skådespelare (Dern, Irons m.fl.) lyckades lyfta den här gyttjan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar