OK, allt är väl roligare när det går bra. Men tennis är fan kul oavsett. Matcherna mellan mig och Peter är alltid jämna men igår drog jag det längsta strået. Jag hade setboll mot mig i första sets tie-break men redde ut det till slut. I andra set drog jag ifrån till 5-0 innan vi var tvungna att lämna banan. Men det roligaste är att jag gör framsteg varje gång, och jag undrar om jag snart inte skulle slå mig själv som 15-åring. Igår drog jag in fyra klockrena serveess i forehandrutan och ett par riktigt vassa dödande baslinjecrossar. Men jag har massor att slipa på - jag gör ju fortfarande 7-8 dubbelfel på en timme (om inte mer) och det är riktigt dåligt med tanke på att jag verkligen tar det lugnt på andraserven. Sedan finns det fortfarande en hel del issues med min topspin-forehand (när jag inte vågar trycka till) och volleyn är inte precis stabil. Men min platta backhand sitter förvånansvärt ofta vilket är kul. Och jag inser återigen att hardcourt är så mycket roligare att spela på än grus. Skulle vara kul att få testa gräs någon gång.
Ny drabbning nästa vecka!
(Nu väntar ännu en låååång arbetsdag - jobbar till 20.30. Men sen blir det säkert lite Twin Peaks med Linda så jag överlever nog.)
3 kommentarer:
"Skulle vara kul att få testa gräs någon gång"
Nej, Fredde snälla gör det inte. Du kan lätt hamna i drogträsket då. =)
va fan... jag är en vuxen människa... gräs är inte så farligt som det låter. jag är speciellt intresserad av LINJERNA...
Ja, men du borde ändå ta det lugnt med både GRÄSET och LINJERNA för annars riskerar du att bli som Mats Wilander, dvs...skriva dikter som den här...
”Jag sitter mitt ibland gamla och unga människor på det här fiket. Framför mig står en bricka, med en kopp kaffe, med två sockerbitar liggandes på koppens tallrik. Snart ska dom ner i det varma kaffet och kämpa för att inte bli nedsmälta. Jag greppar dem mellan tummen och pekfingert. Precis när jag är ovanför koppens runda väggar tappar jag ner dem, båda två, i kaffet. Plopp lät det, samtidigt som en droppe kaffe far upp ur koppen. Liksom den hade legat där nere på bottnen och bara väntat på att hämnas. Hämnas bara för att sockerbitarna sjönk ner på bottnen och tog hans plats. Så nu befinner sig droppen hotfullt långt ovanför koppen. Plötsligt vänder den och tar fart mot mig och min vita tröja. Jag hinner inte undan. Droppen träffar mig mitt på magen. Jag tittar ner och ser den dra ut sig lika stor som en tumnagel. Jag har helt glömt bort sockerbitarna som ligger där nere på botten och får lungorna fyllda med svart kaffe. Dom dör bara för att ge mig njutning. På bordet står också en askkopp. Det ligger fem fimpade cigaretter i den. Tillsammans bildar de en fruktansvärd massgrav. En onödig massgrav. Så jag reser mig upp och går min väg. De flesta liv tänds och släcks alltför snabbt. ”
Skicka en kommentar