Dockteater
En kväll i början av maj
lämnade pappa kanin sin håla
Mamma kanin och de små ungarna
betraktade skådespelet i stum förundran
och förtvivlan
när de sista solstrålarna lyste
på pappa kanins försvinnande gestalt
Dagarna som följde för kaninfamiljen
var tomma och fyllda av frågor
Det blixtrade och mullrade
när pappa kanin återvände
Mamma kanin och ungarna var alltför upprymda
för att ställa några frågor
Men när regnet avtagit
och mörkret lagt sig
såg pappa kanin på mamma kanin
Hans ögon var fyllda av förvirring
och det gjorde så ont i mamma kanin
för hon visste att något var väldigt fel
att hon var maktlös
att kaninfamiljen var marionetter
i en okänd makts hand
När pappa kanin lämnade mamma kanin
i mörkret och tystnaden
var det redan för sent
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar