Nu har jag varit på små semestrar på tre helt olika norska platser bara det senaste dryga halvåret. Märkligt hur saker kan slumpa sig. Först var det en knapp vecka i Tromsö i juli för att Tobias jobbade och bodde där, sedan en kryssning till Oslo med det gamla vanliga folket, och nu är jag i Trysil några dagar för att hälsa på Linda och Allyson som jobbar och bor här över vintern och framåt våren. Som på alla andra ställen i Norge jag någonsin har varit på är det galet vackert. Snötäckta granar, kalfjäll och vida vidder. Vi körde en heldag i backen igår och det var riktigt kul. Man åker runt ett fjäll som är 1132 meter högt och där det finns nerfarter runt nästan hela berget. Översta halvan är kalfjäll och backarna längre ner går genom skogsterräng. Vädret var perfekt - någon minusgrad, strålande solsken hela dagen och nästan vindstilla (förutom uppe på toppen där det givetvis blåste ganska mycket). Innan dagen var slut hade jag lyckats ta mig ner i flera svarta pister, vilket jag aldrig kunde tro i förväg. Men eftersom jag så sällan åker skidor nuförtiden är jag tillräckligt ringrostig för att känna att de röda, och i vissa fall blåa beroende på hur de ser ut, är roligare att åka i. Det är skönt när man inte behöver tvärställa hela tiden utan kan glida nedför backen i ett relativt högt tempo men ändå ha full kontroll. Jag önskar att jag var duktigare på att åka. Någon gång får det bli Alperna, det är helt klart.
Ingen träningsvärk idag faktiskt, men det kommer kanske imorgon. Idag jobbar både L och A så jag har bara suttit hemma och läst. Tänker nu dra ut och utforska själva samhället Trysil som ligger längst ner i dalen, och ikväll blir det nog bara softande. Det är min sista kväll här - imorgon tar jag den sjukt dryga bussen tillbaka mot Malmö. Hade gärna stannat här ett par dagar till.
Vilket klassiskt, förutsägbart dagboksinlägg detta blev, inser jag nu. Oh well.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar