Har alltså varit på Liseberg idag, och det skulle förvåna mig om jag inte har varit där åtminstone 20 gånger i mitt liv. Med tanke på hur mycket jag alltid åker, och vilken listnörd jag är, känns det inte mer än rätt att försöka dra till med några listor av olika slag:
Bästa åkattraktionerna på Liseberg (nu och då)
1. Lisebergbanan (1987-nutid)
Utnämns härmed till Lisebergs bästa åkattraktion någonsin - eller sedan jag kom dit för första gången runt 1983 åtminstone. Den blir aldrig gammal eller tråkig utan är lika skön och mysig varje gång. Omgivningarna, suget i magen, längden, hastigheten... allt är perfekt avvägt och även om det inte är någon "thrill ride" är det på något sätt ändå den bästa berg- och dalbanan jag har åkt, oavsett nöjesfält.
2. Uppswinget (2007-nutid)
Jag fattar inte varför det alltid är så lite kö till denna underbara gunga. Alla som åker den verkar älska den - och jag är nog bland de största anhängarna. Utsikten är suverän och suget i magen är stundtals snäppet vassare än i Lisebergbanan. De enda sakerna som gör att den inte hamnar på första plats är att den av förståeliga skäl inte är lika varierande som ovan nämnda berg- och dalbana och att den tar slut lite för fort.
3. Balder (2003-nutid)
Vi köade i regn och rusk en dag i april 2003 för att få bli bland de första som åkte Balder - en otroligt bra berg- och dalbana i trä (som till och med blev framröstad till världens bästa ett av de första åren). Den känns helskön hela tiden och innehåller det mesta man kan önska sig. Det enda som gör att Lisebergbanan ändå slår den på näsan är att Balder inte har skuggan av en chans när det gäller omgivningarna.
4. Hangover (1997-2002)
En underbar berg- och dalbana där man satt under rälsen och dinglade med benen, samtidigt som man satt mittemot två andra personer. Halvvägs in i banan bytte man håll och om man började framlänges fick man således åka baklänges resten av vägen. Loopar och skruvar blandades om vartannat och det var en grym upplevelse. Det var en sorglig dag när den revs för att ge plats åt... en minnesplats där kändisar fick sätta sina handavtryck.
5. SpinRock (2002-nutid)
En sorts gunga som påminner om ett vikingaskepp men som även snurrar runt och där man sitter och dinglar med fötterna. Har man tur ger den ett enormt skönt sug i magen - och då är den bland de allra bästa. Ibland känns det dock nästan ingenting och ibland blir jag lätt illamående av den. Men den är överlag riktigt bra.
Hedersomnämnande: Kållerado (1997-nutid)
En helmysig forsfärd där en åktur aldrig är den andra lik eftersom man aldrig vet hur mycket vatten man ska få på sig. Omgivningarna är helt perfekta dessutom. Dock blir den lite seg efter att man har åkt den några gånger, och den var bättre förr i tiden när man kunde göra roliga miner i en kamera längs floden och få fotot utskrivet efteråt.
Sämsta åkattraktionerna på Liseberg (nu och då):
1. Sagoslottet (1968-nutid)
Riv skiten! Den är plastig, skum och luktar skunk. En mysig eller romantisk upplevelse är väl vad Liseberg vill att man ska få, men i stället känner man sig nästan äcklad efter att ha åkt den. Blä.
2. Pariserhjulet (1967-nutid)
Jag upprepar: Riv skiten! Inte nog med att Liseberg nu har fått ett nytt och fräscht pariserhjul med gondoler - detta gamla åbäke är fullständigt livsfarligt eftersom vem som helst kan begå självmord genom att hoppa ut från korgarna precis när som helst. Och pariserhjul är ju bara så sjukt tråkiga dessutom.
3. Hökfärden (1985-1990)
Denna hamnar inte på listan för att den var speciellt tråkig att åka, men på samma sätt som med Pariserhjulet var det en åkattraktion där det gick utmärkt att begå självmord om man ville. Ganska små barn kunde, om de ville, helt på egen hand sätta sig i en hök utan att spänna fast sig, hissas upp till toppen av en uppskattningsvis minst 30 meter hög påle och snurras runt där uppe. Jag vet att jag reagerade redan när jag var liten på hur farligt det här var. Ett mirakel att ingen dog i den.
4. Cykelturen (2008-nutid)
Någon kom på en fantastisk idé: Vi bygger en karusell där barn själv kan trampa för att reglera vilken höjd de vill vara på. En intressant tanke men resultatet är bara extremt segt och tråkigt, och dessutom kan bara max tolv personer åka karusellen samtidigt.
Mest överreklamerade (inte rangordnade):
TopSpin (1993-2006)
En flygande matta som snurrade upp och ner ett antal gånger varje gång man åkte den. På papperet spännande men i verkligheten fick man upp allt blod i huvudet och det var inte behagligt alls. Det var skönt när de rev den.
Atmosfear (2011-nutid)
Europas högsta "Fritt fall" är visserligen en lite pirrig upplevelse när man sitter högst upp och väntar på att bli nedsläppt men den tar slut alldeles för fort och är inte alls så ruggig som man skulle kunna tro.
Kanonen (2005-nutid)
Visst, det är kul att bli ivägskjuten och man åker upp-och-ner två gånger. Men den är väldigt ryckig och inte bekväm. Dessutom bleknar den löjligt mycket i jämförelse med storebror Kingda Ka på Six Flags Magic Mountain i New Jersey.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar