fredag 10 september 2010

Dikt #27

Stiltje

Varenda dag är precis som den förra
Jag vaknar upp i min lilla stuga vid kusten
I en liten by som jag nästan aldrig lämnar
Läser min tidning
Klär på mig
Och går ner till havet
Där min lilla båt ligger och guppar
Lika ensam som jag

Långa dagar ute på det öppna havet
Där allt är precis som vanligt
Där vinden nästan aldrig blåser
Tusentals dagar av stiltje
Den ena är den andra lik

Monotona dagar på öppet vatten
Och smärtsamt sällan en enda annan båt i sikte

Inte utan att man undrar
När vinden ska hitta hit
Och föra mig till nya farvatten

Inga kommentarer: