Efter att ha varit übersocial i nästan ett dygn är det lätt att räkna ut att jag behövde lite space. Så jag lånade mamma och pappas bil och körde ner till ett av mina absoluta favoritställen - området runt Gröthögarna på nordvästra spetsen av Bjärehalvön. Där vägen tar slut får man gå ett par kilometer längs havet och det är en helt underbar natur med låga enbusksnår, gräsängar, gravhögar och klapperstensfält. Ikväll blåste det rätt ordentligt vilket skapade vågor på säkert ett par meter i höjd där de var som störst. Det är fullkomligt berusande att ta in havet och den superfriska havsluften och bara gå runt i all denna skönhet och lyssna på vågorna och vinden. Det brister lite för mig ibland i såna lägen. Jag får en känsla av att jag ska bo resten av mitt liv i en stuga med havsutsikt och absolut inte i en lägenhet i en stad mitt inne i mörka Småland. Sommaren är så vacker här nere att jag knappt vet vart jag ska bli av. Och ändå vill en del av mig bara tillbaka till Växjö. Weird.
(Bilderna ovan är tagna med min kassa mobilkamera så de representerar ganska dåligt hur det verkligen var.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar