Ibland är det ett problem att både vara natt- och morgonmänniska. Jag älskar att sitta uppe på nätterna för att allt är så lugnt och stilla och mörkt, men jag älskar minst lika mycket att gå upp tidigt på morgonen för att... ja, allt är lugnt och stilla och ljust. Så idag vaknade jag kl. 7.55 och gick på toa och på vägen tillbaka till sängen (hade lugnt kunnat sova ett par timmar till) föll jag för frestelsen att vara med om den här klara morgonen där fågelrop är det enda ljud man hör. Det är en ganska underbar värld - men jag ser redan mig själv sovandes på soffan i eftermiddag :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar