Jag kan inte fatta att jag inte har läst Skuggan över stenbänken av Maria Gripe tidigare. Agnes Cecilia är ju en av mina kanske tio favoritböcker någonsin och jag älskade Tordyveln flyger i skymningen som radioteater, men jag är lite osäker på om jag faktiskt har läst den trots att den står i min bokhylla. Men nu i sommar har jag bestämt att jag ska läsa lite böcker som jag har haft under lång tid men aldrig orkat ta tag i. Så efter Skattkammarön (som jag faktiskt inte tyckte om) blev det Skuggan över stenbänken och vilken fullkomligt underbar bok det var. Har precis läst ut den, på under en vecka dessutom, vilket är väldigt kort tid för mig eftersom jag har svårt att få ro att bara sätta mig och läsa. Maria Gripe skriver (skrev) på ett sätt som ingen annan och det finns så mycket mystik, frågor och längtan, samtidigt som man invaggas i en underbar svensk trygghet redan från första ordet.
Så nu bär det snart av till biblioteket för att låna del två i skuggserien, ... och de vita skuggorna i skogen. Sedan finns det ytterligare två böcker i samma serie så detta blir nog min Maria Gripe-sommar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar