söndag 19 december 2010

Dikt #61 - Tiden innan

När kvällen sakta nalkas
sitter jag i vår stuga på höjdens sluttning
och ser ut genom de stora fönstren
ner mot slätten
Vinden avtar och det blir kyligare
Svarta moln tornar upp sig
Det stora ovädret närmar sig

Snart kommer världen att lysas upp av blixtar
och taken bombarderas av smattrande regndroppar
Då kommer jag att sitta kvar
och betrakta allt med en stillsam respekt

Jag längtar dit
och det är under tiden jag längtar som jag lever som mest
Vägen dit är ett mål i sig

Väntans tider är grovt underskattade

Inga kommentarer: