Jag borde verkligen skaffa ett piano. Det är dagens förmodligen vettigaste reflektion från min sida. Jag spelar nästan varje dag på pianot i mitt klassrum och det ger mig lugn och fokus. Just nu gör jag mitt bästa för att hitta fram till en stämningsfull version av Wind through the trees av Ed Harcourt. Den är riktigt fin och riktigt enkel att spela. En perfekt kombination för en latjävel som jag. Men om ett halvår kan jag vara utan piano och chansen är förmodligen tyvärr ganska liten att det ska finnas ett i just det klassrum som blir min nya arbetsplats. Vad gör jag då? Jag måste ju få spela, så är det bara. Visst, jag kan plocka fram keyboarden från förrådet igen, men det är en enorm skillnad att sitta vid ett riktigt piano. För att inte snacka om flygel... men det kanske inte är lika aktuellt. :)
I alla fall fick jag testa Ljiljas piano ikväll, samtidigt som jag såg hennes hus för första gången. Pianot hade ett ganska vasst ljud, där man hörde strängarna lite väl tydligt. Lite dåligt stämt var det också men samtidigt hade det en fin klang. Huset var fint också för den delen - och jag fick middag och allt. Precis vad jag behövde efter den här gudsförgätna dagen. Hos Tessan lite senare fick jag chokladkaka och O'boy. Mina vänner tror tydligen att jag behöver äta för att överleva. Det må väl vara hänt. Jag har inget emot att bli gödd. Igår bakade Ljilja och jag bröd så det känns som om mat går som ett tema här.
Jag är galet trött nu - beror väl delvis på att jag vaknade kl 6.10 i morse och inte kunde somna om. Så jag hoppas på bättre tur med sömnen i natt.
Godnatt.
1 kommentar:
låter som du verkligen behöver ett piano... ;)
Skicka en kommentar