söndag 19 december 2010

Dikt #67 - Natt

Framför henne
tornar skogen upp sig
Träden sträcker sig hotfullt
ner mot hennes skrämda tankar
Stjärnklar himmel
men väl inne i skogen
blir inget detsamma igen
Hon tvekar vid skogsbrynet
Så går hon in, blir uppslukad
Så mörkt, så mörkt

Inga kommentarer: